graffiti är ett ord på italienska som brukar översättas till ristning. I dag tänker nog de flesta på gatukonst eller klotter beroende på om man har en positiv eller negativ inställning till fenomenet. Det hela började på 1970-talet i USA med att ungdomar utvecklade särskilda symboler eller ord som de förknippade med sig själva och sedan sprayade ute på stan. Denna enkla form av graffiti kallas tags. I dag är graffiti mycket mer utvecklad och många graffitiutövare har status som konstnärer. De får ibland bra betalt för sina alster av de som äger fasader och andra ytor som passar för dessa ofta mycket stora målningar.
Ett etablerat samhällsfenomen
Graffiti är i dag en verksamhet som förekommer i samma sammanhang som flera andra populära subkulturer såsom skateboarding, hiphop och parkour. Det har blivit ett ganska stort samhällsfenomen och i och med det har det vuxit upp affärsrörelser, utbildningar och statligt sponsrade platser för utövare av graffiti. Kolla in här om du behöver måleri stockholm eller googla på graffiti och en speciell stad om du vill ha information om vad som händer inom scenen just där. Flera av de som började sin konstnärliga bana med graffiti som uttrycksform har gått vidare inom andra områden men fortsätter ofta att måla med sprayburkar. Textilkonstnären Jonathan Josefsson, som i graffitikretsar är känd under namnet Ollio, är ett bra exempel på detta. En fascinerande aspekt av graffiti är hur de budskap den förmedlar skiljer sig åt mellan olika städer och länder. Vill du ta tempen på de stämningar som pyr under ytan på en plats ska du fördjupa dig i dess gatukonst.
Klotter, kult eller konst?
En vanlig distinktion mellan klotter och gatukonst är huruvida den är laglig eller inte. Vad som är lagligt varierar lite mellan olika länder. I Sverige är det ganska svårt att hitta ytor för laglig spraymålning och mycket av det vi ser under brofästen och på betongväggar är således klotter – hur snyggt det än må vara. Konstnärliga uttryck har dock i alla tider, i någon mån, tänjt på regler och konventioner i samhället. Det ligger i konstens natur. Ett annat sätt att avgöra om ett verk är konst eller förstörelse är intentionen bakom det och hur den genomsnittliga åskådaren reagerar på graffitimålningen. Särskilt på 80-talet förekom spraymålning av tags som ren vandalism riktad mot t.ex. tunnelbanetåg. I dag är i stället olika former av gatukonst, bland anat graffiti, en uppskattad del av gatubilden på många håll. graffiti-evenemang kan få statliga bidrag och locka många besökare. Det som tidigare varit en extrem subkultur håller på att bli en accepterad del av samhället, även om det ännu förekommer störande avarter.